Jag tycker ju om att loppisfynda, och även att andra gör det åt mej. Senast jag åkte norr ut till föräldrarna så stannade jag till hos farmor för lite middag. Vad kul! Hon hade loppisfyndat åt mej. En jättefin gammal ishink som nu tjänar som vas till mina tulpaner. Senare under veckan gjorde jag enligt mej ett roligt fynd till. En gammal strykbräda helt i trä för bara 25 kr. Inte alls i rätt strykhöjd men jisses vad den kommer att göra sig bra i min tvättstuga som ska byggas någon gång.

Har rätt många roliga och fina loppisfynd runt om i huset. Skulle nog ta och fota dom och lägga ut bilder här. Ja det finns ju faktiskt ett liv mer än hundar.

Jag har desperat i några veckors tid försökt att uppbringa vårkänslor, men inte lyckats speciellt bra. Snön yr var och varannan dag, och gör den inte det så är det svinkallt. Och allt känns mulet och grått. Jag har provat med att måla om ett rum, tvätta fönster och bytt gardiner, städat hela huset, virkat vårmössa till dottern, köpt hem tulpaner, sytt en vår/sommar kjol till dottern, sytt lampkjolar till lamporna i rummet jag målade om, men inget har hjälpt. Allt känns jättetråkigt. Men så idag kom det en riktig kanondag. Klarblå himmel, strålande sol bara någon minusgrad, och man såg asfalten ute på den stora vägen. Kände att det faktiskt kanske inte är så hopplöst ändå. Det finns något i luften som väntar på att få komma fram.

Jag har iallafall fått mycket gjort i jakten på vårkänslan, och det nymålade rummet blir jättesnyggt. Så ljust och härligt. Min man tycker jag är jättetjatig som bara går och pratar om hur fint det blev. (Vita väggar, ljust och härligt).

För att återgå till denna härliga dag idag så har vi varit ute på familjepromenad och passat på att fota lite när det var så vackert. Och dagen till ära så var Otto nybadad och nyborstad. Pälsen riktigt glänste i solskenet. Han är så vacker vår pojke. Var är alla tjejerna kan man bara undra. Dom missar en stilig, snäll och ytterst vältränad grabb.

Här kommer lite bilder från vår härliga dag i solen.

Ja nu har jag fått in lite bilder på datorn så det är väl dags att infria löftet att lägga ut lite bilder.

Vi har Otto den majestätiske som blickar ut över ägorna, ömsom gömmer sig i snön. Dottern och jag som "åker" skridskor på Göta Kanal. Vi har väldigt mycket draghjälp av han den fyrbente som älskar att springa fort. Samt mitt senaste loppisfynd, ljuslådan. Det blir inte så mycket skrivande just nu för jag tycker att allt är jättetrist. Snö överallt och ryggen värker efter allt skottande, kort om personal på jobbet så vi andra får täcka upp, och inget roligt som händer.Som tur är ska dottern, jag och Otto åka till mormor och morfar så vi får lite miljöombyte. Nej nog svamlat, här kommer bilderna.

Jag har inte skrivit något på länge. Men jag har som många andra ägnat min fritid åt att skotta snö.Skotta loss bilen o dyl. Jag har dock hunnit med lite annat därimellan. Förra helgen kom min kära mor på besök (pappa var kvar hemma och körde snö). Vi besökte en loppis som hastigast och med hem kom en liten gullig vas och en stor plåtask (jag har fotat den så bild kommer senare), och den var perfekt till ljus. Ottos nya sele har kommit. Den blev röd och han är jättestilig i den, bild på det kommer givetvis också. Men just nu ligger jag faktiskt i sängen och klockan är20.30, och jag ska sova. Vi har haft familjeutflykt idag eftersom vi inte sett så mycket av varandra den senaste tiden då snön genererat en hel del arbete. Vi har varit i Kisa hela dagen och åkt slalomskidor. JAG räknade ut att det var ca 13 år sedan jag senast åkte slalom. Det känns i kroppen kan jag meddela. Usch vad ont det gör överallt. Sen srattade min käre make ut min utrustning som har ca 20 år på nacken. Men det gick att ta sig fram på det med. Ha! Nej nu måste jag sova, det är tyvärr måndag imorgon och arbetsdag. God natt!!!

Idag den 12 januari så fyller Otto 4 år. Grattis lille snutt. Vi har haft firande här hemma. Paket från både lillmatte och farmor och farfar. Ny pipis, gottis och märgben. Sen har vi sjungit och hurrat för födelsedagsbarnet. Vad åren går fort. Jag skulle ha visat en bild på vår snutt när hela nosen var full med grädde (ja vi tvåbenta åt ju bakelse givetvis) men det såg jättekonstigt ut på bilden och inte alls lika gulligt som i verkligheten. Ni får fantisera istället.  

Ja nu har det gått nästan två veckor in på det nya året och inte ett enda bloggande har det blivit. Med så mycket snö så har man ju inte tid med sånt. Vi har byggt en vacker snöhäst som fick morotsmule och russinögon. En dag när dottern kom ut och skulle ta hand om snöhästen så var mulen mystiskt borta. Efter febrilt letande så hittade vi något orangeaktigt liggandes i snön. Men den var allt annat än hel. Tydligen så kan en lätt stelfrusen morot var rätt rolig att leka med. Vi fick inte ta tillbaka den till hästen, utan den där moroten blev Ottos byte och han sprang stolt omkring med den i trädgården. Nu har hästen dessutom fått en snygg gul ring längst ner. Han är så duktig vår pojke.

Skidåkning på längden har maken och dottern ägnat sig åt. Lite över 2 mil fick de ihop på 3 dagar. Man skulle tro att de tränar för vasaloppet. Jag avstod skidåkningen till förmån för hundpromenader. Tolkat på skidor bakom hund gjorde jag med mina gamla hundar, så lite sugen blev jag på att testa det med Otto också. Måste bara beställa ny sele, eftersom Otto ser ut som en kassler i selen vi har efter Acke och Zamby (våra gamla juveler som inte finns hos längre). Vi är bara oense om färgen. Eftersom rosa inte fanns så röstade jag på rött. Maken på orange, och dottern på blått. Vi får väl se vem som vinner.

Skridsko åkning har vi också hunnit med, och då var hela familjen ute. När det är så här kallt så fryser Göta Kanal och kommunen plogar hela vägen från Söderköping (eller slussen strax nedanför) ner till Mem. En sträcka på ca 5 km, och det är kanon och ta med Otto när vi åker. Han är så duktig och får bra fäste när han springer. Sen lite fika och matsäck innan man vänder hemåt.

Livet är bra härligt när man har såna härliga familjedagar.

Vilken härlig nyårsafton. Vi har startat dagen med att gå en promenad. Eftersom det nu för en gångs skull ligger massor med snö överallt och är kallt så har vi kunnat ta fram vår hundsläde. Vi gick en bit så Otto kunde mjuka upp och rasta av sig sen fick han jobba lite. Både Otto och dotter (som åkte i släden) njöt i fulla drag, så härligt. Min man amatörfotografen lekte med sin 40 års present och fick faktiskt in några riktigt bra kort (ja efter att jag insruerat honom hur när och var han skulle foto givetvis. Kontrollbehov var det ja.).  

Väl hemma efter 3 timmar så körde vi snowracer och grillade köttbullar. Som ni kan se nedan så kan man göra nästan vad som helst för en köttbulle. Sen gick vi in och hade familjeturnering i Wii. Nu börjar middagen och bli klar. Man och dotter ansvarar för förrätt och efterrätt. Jag för varmrätt. Det blir potatisgratäng, lammfilé, chevréostcremé och kokt sparris med rödvinssås.

GOTT NYTT ÅR allihop.

  Visst är han väl för söt våran lille plutt. Stor och stark är han med.  

Ja efter alla marknader shopping resor och utställningar så kom faktiskt julen. Och dessutom väldigt efterlängtad. LEDIGT! Så skönt! Lite stress på julaftons morgonen dock för att få med allt från hundmat, långkalsonger till julklappar. Men så bar det iallafall iväg först till makens släktingar, för att sedan styra kosan norrut (mot mindre snö och föräldrahemmet). Så skönt det var att bara sätta sig framför Kalle Anka på eftermiddagen och pusta ut när vi kom fram. Resten av eftermiddagen och kvällen var helt perfekt. Sen kom juldagen. Make och dotter ligger heldäckade i någon slags magåkomma. Vad skönt att jag slapp det trodde jag. På eftermiddagen var även jag däckad. God Jul var det ja. Tack snälla mor och far för att ni stod ut med oss kräksnissar. Jag hade inte behövt oroa mej så innan jul för att orka stå emot all god julmat, godis och procenthaltiga drycker. Inga problem.

Men julmys har vi hemma ändå.